Perumov

Rysk fantasy på högsta nivå. Nick Perumov heter författaren som har blivit Rysslands hetaste namn inom fantasy. ”Diamantsvärdet och träsvärdet bok 1” heter den första i serien ”Svärdens väktare”. De andra som finns idag heter ”Diamantsvärdet och träsvärdet, bok 2” (naturligtvis), ”Nekromantikerns födelse” är den tredje och i oktober kommer den fjärde boken: ”Nekromantikerns irrfärder”. 
Jag håller på med den första och den är helt underbar. Klassisk men samtidigt ryskt om det låter vettigt? 

Locke Lamora

”Locke Lamoras lögner” är den första boken om en tjuv i en fiktiv värld. En fantasybok, men inte av vanligt klassiskt snitt. Nej, den här är väldigt speciell. En mer udda miljö en den ”traditionella” fantasyvärlden a la Tolkien som för tankarna till medeltiden. Nej, här nämns saker som värjor vilket får mig att tänka på sjuttonhundratalet. Här nämns i förbigående sådant som ”när molnen dolde månarna” vilket får mig att haja till. Den är ganska rå i både handling och språk på sina ställen vilket även det känns annorlunda. En ”modern” fantasyhistoria skulle man kunna kalla den. 

Karaktärerna är härliga trots deras högst omoraliska leverne. Mycket humor ryms också inom pärmarna och naturligtvis är det inte en enstaka bok som Scott Lynch har skrivit. Nej, redan i höst kommer fortsättningen: ”Rött hav under röda skyar” och han har lovat ytterligare fem böcker i denna serie. Och det ser jag fram emot. Bara i den första boken har vi fått skymta flera detaljer ur Lockes ungdom utan att få några närmare förklaringar. Han är smart den gode Scott. Han vet hur han ska göra för att vi ska sukta efter mer.  

Darkside

”Darkside” är titeln på en Tom Beckers debut, en ung engelsk författare. Ruggigt bra och dessutom ruggig. Det handlar om en värld inom London, Darkside, som ingen utom ett fåtal känner till. Befolkad med vampyrer, varulvar och ättlingarna till Jack the Ripper (som grundlade staden). Dit kommer huvudpersonen för att söka svar på varför hans far åker in och ut ur sinnessjukhus och vad som egentligen hände med hans mor för alla dessa år sedan. 

Glasböckerna

Glasböckerna av G.W. Dahlqvist liknar ingen annan bok jag har läst. Ändå för den tankarna till ungdomens äventyrsromaner med fantastiska hjältar, hemska skurkar, vidunderliga maskiner.

En bok som är svår att återge. Vi har tre hjältar, Miss Temple, Kardinal Chang och Doktor Svenson. Dessa för historien framåt med ett kapitel respektive i taget. Första, fjärde, sjunde och tionde kapitlet är alltså Miss Temples, Kardinal Changs kapitel är två, fem, åtta o.s.v. När deras väger sen korsas berättas historien ur en av personernas berättarperspektiv.

De snubblar över en mycket märklig konspiration som involverar glas gjort av en indigoblå lera. Glas som tillåter tankar och känslor att fångas. Sen kan man titta på dessa glasbitar och se och känna vad personen ”i glasbiten” i fråga har sett och kännt. Som sagt: svårt att beskriva men en alldeles fantastisk bok som man gärna vill läsa mer av. Och den svenskättade Dahlqvist ska tydligen komma med en andra bok. Det tackar vi för.